Kan kosten göra skillnad?
Med jämna mellanrum kommer det nyheter om att olika livsmedel kan påverka chanserna att bli frisk från cancer. Per Kogner, professor vid Karolinska Institutet och barncancerläkare, får ofta frågor om mat och kosthållning från föräldrar till barn med cancer. Han möter en vilja att göra rätt, men ser också risker med att föräldrar experimenterar på egen hand. Vi reder ut vad forskningen säger om några av de vanligaste myterna om matens påverkan vid behandling av barncancer.
Socker: Inga vetenskapliga bevis för negativa effekter
Att äta för mycket socker kan leda till övervikt, det är de flesta överens om. Övervikt är också något som forskningen kopplar till en ökad cancerrisk, främst hos vuxna. Många av cellerna i vår kropp tar upp socker och omvandlar det till energi, så även cancerceller. Men skulle godis och läsk kunna påverka behandlingsresultat och utgöra en risk för återfall hos barn med cancer?
Nej, i nuläget finns inga vetenskapliga bevis för det.
Studier har gjorts för att undersöka hur socker påverkar enstaka cancerceller eller tumörer hos möss, men resultat från cell- och djurstudier kan inte enkelt överföras till den komplexa behandlingen av barn.
Då krävs mycket mer forskning.
− Den forskningen behöver göras, men i dag finns inget stöd för att socker i dieten påverkar behandlingsresultaten för barn. Däremot finns det tusen andra skäl till att hålla igen på sockret och portionera ut det som lördagsgodis, säger Per Kogner.
Fetter: Akrylamid ingen faktor vid barncancer
Potatischips kan innehålla ämnet akrylamid som möjligen är cancerframkallande. Många föräldrar är därför tveksamma till att ge chips eller pommes frites till sina sjuka barn. Forskningen stöder dock inte att akrylamid kan orsaka cancer hos barn.
Friterad potatis innehåller också mycket fett, men barncancer kan inte kopplas till en livsstil där dåliga fetter är en riskfaktor. Däremot finns studier som har tittat på effekter av olika fettsyror vid behandling av barncancer. Per Kogner har själv forskat kring det nyttiga fettet omega-3 och sett att det kan minska inflammation.
Är det då dumt att äta chips?
– Ja, om det är i stället för annan mat. Men chips kan också vara en del av att umgås och ha en mysig stund med föräldrarna, och det är ju både bra och viktigt, säger han.
Probiotika: Kan hjälpa till att skapa en bra tarmflora
Probiotika beskrivs ofta som magens bästa vän. En del föräldrar ställer därför frågan om dessa nyttiga mjölksyrebakterier även kan ha någon effekt vid deras barns behandling.
Även cancerforskare är nyfikna på hur probiotika kan påverka miljön i tarmfloran, som man vet störs av cytostatika. De vill också veta om probiotika kan påverka ämnesomsättningen, eller ha en koppling till inflammation och infektionsrisker.
Studier har visat att laktobakterier kan ha vissa effekter, men det kommer att dröja innan forskarna har säkra svar.
− Vi har startat en studie för att kartlägga det immunologiska mönstret och balansen före, under och efter en barncancerbehandling. Vi ska också titta på den mikrobiota tarmfloran, men vad man ska göra åt det ligger tyvärr ganska långt fram i tiden, säger Per Kogner.
Antioxidanter: Stora mängder är inte bra
Borde barn med cancer äta mycket gojibär, grönkål och broccoli? De påstås ju vara livsmedel med superegenskaper eftersom de innehåller antioxidanter.
Men här visar grundforskning att stora mängder antioxidanter snarare kan ha en negativ effekt vid cancer. Höga doser tycks på cellnivå kunna motverka den gynnsamma effekten av goda fettsyror som omega-3.
Antioxidanter i vanlig balanserad kost har troligen ingen negativ påverkan.
− Men man bör inte ägna sig åt att laborera med kosten för barn som är i behandling. Ju mer extrem man är med kosten desto större är risken för en okontrollerad effekt, som kanske inte är bra när man får cytostatika eller strålning, säger Per Kogner.
Antiinflammatoriska ämnen: Mer forskning behövs för att avgöra nyttan
Gurkmeja, vitlök och ingefära lyfts ofta fram som livsmedel med antiinflammatoriska egenskaper och forskning har visat att inflammation stimulerar cancerceller. Det vill man därför försöka hämma och flera studier pågår kring att ta fram nya läkemedel. I labbmiljö har forskare även sett att gurkmeja kan påverka cancerceller, men bevis saknas
för att det skulle vara möjligt att påverka behandlingen genom kosten. Per Kogner betonar att man som förälder till ett cancersjukt barn inte bör experimentera med maten på egen hand.
− Fokus bör ligga på det man vet är bra, som att äta varierad mat regelbundet och ha trevliga stunder med barnet, säger Per Kogner.
