Leukemi - inte bara en diagnos

Vad är leukemi?

Kort brukar det beskrivas som en elakartad ohämmad celldelning av vita blodkroppar i benmärgen – blodcancer.

Vad skiljer ALL och AML åt?

Sjukdomarna har olika celler som ursrpung och skiljer sig åt i både behandling och prognos.

Vad är ALL?

ALL - akut lymfatisk leukemi är den vanligaste formen, cirka 85 procent av alla barnleukemier är ALL. Sjukdomen uppstår i benmärgen där en cell, som är en förstadie till en färdig lymfatisk vit blodkropp, canceromvandlas och börjar dela sig ohämmat. I Sverige drabbas cirka 80 barn av leukemi varje år varav cirka 60-70 har ALL. Med effektivare behandlingsprotokoll och bättre diagnostisk har antalet barn som blir friska ökat. Av de barn som drabbas av ALL överlever drygt 90 procent.

Vad är AML?

AML - akut myeloisk leukemi uppstår också i benmärgen men ursprungscellen är i stället en omogen myeloid cell som är den andra av kroppens två huvudgrupper av vita blodkroppar. AML är mer ovanligt än ALL, endast femton procent av leukemifallen bland barn är AML. Idag överlever drygt 70 procent av dem som drabbas av AML.

Varför insjuknar barn i leukemi?

Forskarna vet inte varför men de antar att någon eller flera händelser gör att arvsanlagen som reglerar cellens delningsförmåga förändras och en cell börjar dela sig ohämmat.

Vad händer i kroppen när man får leukemi?

Enkelt kan sägas att i kroppens benmärg bildas röda och vita blodkroppar samt blodplättar. När ett barn drabbas av leukemi fylls benmärgen av sjuka leukemiceller och övrig cellproduktion trängs undan och försvagas.

Varför får barnet feber och blåmärken?

Benmärgen fylls med leukemiceller som trycker undan friska celler som då blir färre vilket kan ge barnet symptom som blödningar (låga blodplättar), blekhet (lågt blodvärde) samt feber (låga friska vita blodkroppar).

Hur behandlas ALL?

Behandlingen består av olika typer av cytostatika och pågår i 2,5 år. Den är mer intensiv i början men barnen får oftast bara tablettbehandling de sista 18 månaderna. Beroende på hur barnet svarar på behandlingen och vilka genetiska avvikelser som finns i leukemicellens arvsanlag delas barnen in i olika riskgrupper som styr behandlingen. Ett fåtal barn kan även behöva stamcellstransplantation.

Hur behandlas AML?

I första hand behandlas AML med olika cytostatika i drygt ett halvår. För de barn som svara dåligt eller där sjukdomen kommer tillbaka krävs det en stamcellstransplantation (tidigare kallad benmärgstransplantation).

Hur fungerar cytostatika?

Leukemi är ohämmad celldelning. Cytostatika som också kallas cellgifter motverkar hastig celldelningen och då kan nya friska celler bildas.

Varför får man kortison?

Kortiston är ett exempel på understödjande behandling som ofta är nödvändig för att minska sjukdomssymtom och lindra biverkningar som man kan få av exempelvis cytostatika.

Varför är AML svårare att bota än ALL?

AML svarar sämre på den behandling som finns i dag. Av de barn som drabbas av AML är det också fler som får återfall. Behandlingen av AML är dessutom mycket intensiv och risken för att barnet inte klarar sig på grund av behandling, så kallad behandlingsdöd, är lite högre för AML.

Vad gör läkarna för att bota?

Läkarna tar flera olika prover i början av behandlingen. Bland annat blodprov, benmärgsprov, ryggvätskeprov och ibland lymfkörtelprov. Det sjuka barnet får cytostatikabehandling som gör att leukemicellerna slutar dela sig. Det pågår också mycket forskning kring ALL och AML, eftersom målsättningen är att alla barn ska bli friska.

Varför blir inte alla friska?

Oftast är det för att leukemin kommer tillbaka. Av någon anledning svarar barnet dåligt på behandlingen eller kan drabbas av komplikationer.

Vilka får återfall?

Trots att läkarna i dag vet mer om vilka barn som behöver tuffare behandling mot sin leukemi kommer den fortfarande tillbaka i knappt tio procent av fallen (ALL). Kort kan sägas att de barn som svarar dåligt på behandling har ökad risk för att få återfall.

Vad krävs för att bota alla barn med leukemi?

Sannolikt är det så att mer cytostatikabehandling inte ger fler botade barn. Då krävs det bland annat bättre förståelse av leukemisjukdomen som kan leda till andra mer målinriktade behandlingsmetoder. För detta krävs mer forskning och samarbete, både i Sverige men också internationellt. Ett exempel på detta är att i det nya behandlingsprotokollet för ALL hittar vi inte bara nordiska samarbetspartners utan även samarbetspartners från stora delar av Europa.

Källor: Petter Svenberg, biträdande överläkare på Barnonkologen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, Barncancerrapporten 2013, tema Leukemi