"Nu kan jag träna på mitt eget sätt"
En chans att utveckla sina träningsmetoder eller att få motivationen att börja träna. Men också att träffa andra barncanceröverlevare och utbyta erfarenheter. På Maxa livets träningshelger är både rörelse och gemenskap viktigt.
Det är söndag morgon i hotellet som ligger alldeles invid den mäktiga Storforsen i Älvsbyn i Norrbotten. De 13 deltagarna äter frukost tillsammans och trots att det är tidigt på dagen är uppsluppna samtal redan i full gång.
Efteråt samlas allihop i en konferenslokal högst upp där Maxa livets kursledare Agneta Almqvist har placerat ut olika träningsredskap. Hon hälsar glatt på gruppen.
– God morgon! Har ni träningsvärk efter i går?
De går igenom frågorna och förväntningarna som gruppen skrev upp på en whiteboard i fredags. Nu är det dags att summera, utvärdera och sätta upp individuella mål för framtiden.
Linnéa Leppälä, 28 år, från Haparanda, numera boende i Uleåborg, har haft svårt med motivationen för träning tidigare, berättar hon.
– Här har jag fått nya tankar om hur jag kan träna för att själv må bättre, utan att tänka så mycket på vad alla andra tycker. Jag kan träna på mitt eget sätt och känna att det är bra.
Något som hon särskilt har tagit till sig är hur hon kan tänka mer långsiktigt. Under sitt liv har hon varit fysiskt aktiv i kortare perioder, sedan har det runnit ut i sanden. Hon tror att det kan ha att göra med att hon var sjuk i akut lymfatisk leukemi, ALL, som nioåring.
– Jag har levt ganska mycket en dag i taget. Det var säkert något jag lärde mig när jag var sjuk. Att sätta upp långsiktiga mål och planera framåt har varit lite svårt.
Josefin Sandén, 20 år, från Ängelholm, har tvärtom inga problem att motivera sig inför träningen, som hon tycker har stora positiva effekter på hennes liv. När hon var fyra år opererades hon för en hjärntumör, vilket har gett henne komplikationer i form av koncentrationssvårigheter.
– Jag älskar att träna. Jag blir mycket piggare och är inte så hjärntrött som jag var tidigare. Därför var det roligt att delta i den här träningshelgen, säger hon.
För både Linnea och Josefin har det varit viktigt att träffa andra barncanceröverlevare.
– Efter att jag blev friskförklarad och innan jag gick åkte på min första träff med Maxa livet hade jag inte mött en enda person som hade haft barncancer. Direkt uppstod en sådan där varm känsla av att träffa andra med samma erfarenhet, säger Linnea.
En hel del tips får de med sig från helgen, både konkreta träningsråd och hur man kan tänka i ett vidare perspektiv för att hitta balansen i livet. De som vill har möjlighet till ett uppföljande samtal, via telefon eller Skype, med Agneta Almqvist om några veckor.
Men nu är det dags för ett sista träningspass. I dag blir det stationsträning med några enkla redskap som exempelvis step-up-brädor, gummiband och hantlar.
Josefin Sandén från Ängelholm tar sin nya kompis Elsa Landgren från Stockholm i handen så att de stöttar varandra när de gör utfallssteg på en matta.
Agneta Almqvist är utbildad hälsovetare från Göteborg och är glad över att hon har fått förtroendet att leda träningshelgerna med Maxa livet.
– Det har gett mig en otrolig energi att se drivkraften hos deltagarna. Alla har olika förutsättningar och är olika starka i viljan. Min utmaning är att få alla att växa och att förmedla lust och glädje till fysisk aktivitet för varje individ utifrån var han eller hon befinner sig. Jag tror att jag lyckas bra med det.
Många barncanceröverlevare lider av hjärntrötthet, synnedsättning eller svårigheter att röra sig. Det kan ha kommit dels av behandlingen, dels av att kroppen har drabbats av cancer under en tid då den har varit under utveckling. Samtidigt visar forskning att fysisk aktivitet är bra för hela kroppen och ännu viktigare än vad vi tidigare trodde för att motverka hjärntrötthet.
Klas Blomgren är barnonkolog och professor i pediatrik vid Karolinska institutet:
– Träning före, under och/eller efter behandlingen förebygger hjärntrötthet och många andra sena biverkningar och ökar livskvaliteten. Detta är visat i många studier. De flesta studier är gjorda på vuxna patienter och överlevare, men det finns även ett flertal studier på barn, säger han.
Om det dyker upp frågor som Agneta inte själv kan svara på hänvisar hon vidare till psykolog eller fysioterapeut.
– Tanken med helgerna är ju också att de ska få träffas i ett socialt sammanhang och dela med sig till varandra. Det är värdefullt att få tips från någon annan som också har erfarenhet av barncancer.
Under helgen har gruppen bland annat fått prova på styrketräning på gym, de har gått i naturen, haft stationsträning och kroppsscanning.
– Vi har erbjudit några smakprov för att det ska bli lättare att hitta motivationen, säger Agneta.
Ibland har hon märkt att det kan finnas ett motstånd bland deltagarna mot att träna på gym, vilket hon gärna vill råda bot på.
– När det gäller träning så tänker många oftast på gym som den enda träningsformen. Den här helgen vill visa på massa olika sätt att träna. Då är det större chans att hitta en form som passar och på så sätt få motivation och glädje till sin träning, säger Agneta.
Linnéa Leppälä och Josefin Sandén vill gärna rekommendera andra barncanceröverlevare att våga ta steget och anmäla sig till en träningshelg.
– Jag tycker verkligen att de ska åka på detta för man får en bra gemenskap och har ett gemensamt intresse, säger Josefin Sandén.
– Jag tycker man ska åka och testa en helg och se vad det är. Jag har inte haft någon motivation till träning tidigare, men träningshelgen har hjälpt mig jättemycket. Känner man att det kanske skulle var något, så tycker jag att man kan anmäla sig, säger Linnéa Leppälä.