Nu kan Lexie spela fotboll igen

Det sa kanske inte pang, men en rejäl smäll blev det.

Plötsligt dök en skidåkare upp från skogen och kraschade med full fart rakt in i pappa Erik och Lexie i skidbacken.

– Jag minns att du blev arg och skällde på honom, säger Lexie och tittar på sin pappa.

– Jo, nog blev jag lite arg. Men så får man ju inte göra, säger Erik.

Vi sitter runt familjens stora och rustika köksbord i trä, i den ljusa villan som pappa Erik byggt själv i en liten ort några mil norr om Uppsala.

På bordet ligger ett fat med fikabröd – under bordet ligger kaninen Simba och myser på sin favoritplats.

Familjen minns skidresan i slutet av 2021, när pappa Erik gjorde illa knät i kraschen. Att Lexie fick lite feber samma kväll hade nog inte stannat så tydligt i minnet om det inte var för vad som hände sen. Några dagar efter kraschen fick Lexie ont i sidan. Dagarna gick och efter ungefär en vecka blev smärtan värre. Nu kändes det inte längre som det kunde ha med fallet i skidbacken att göra – kunde det vara blindtarmen?

Det var det inte. Efter en röntgen stod det klart att Lexie hade en stor tumör som kapslat in ena njuren. Den där dagen i skidbacken sprack tumören, det var därför Lexie först fick feber och sedan ont.

– Så fort läkarna sa ordet cancer tänkte jag direkt att nu kommer hon dö, säger Linn.

Cancern visade sig vara Wilms tumör. Ofta upptäcks den här formen av barncancer först när den spridit sig vidare från njurarna till andra organ, som lungor och lever. Tack vare krocken i skidbacken upptäcktes Lexies tumör innan den hunnit sprida sig.

Världen stannade upp

Behandlingen drog i gång med en rivstart och familjens liv sattes på paus.

– Hela världen bara stannade upp, det är svårt att förklara den känslan. Det är som att någon sparkar undan benen på en, säger Erik.

Varken Linn eller Erik visste så mycket om barncancer – tack och lov har ingen i deras nära vänkrets drabbats.

– Det här är inget som du ska ha koll på som förälder, vi visste verkligen ingenting. Men så fort vi började läsa på lite kändes det bättre, då förstod vi att det går bra att leva med en njure, säger Erik.

Lexies behandling startade i januari 2022 och pågick till en bit in på hösten samma år. Under den tiden blev det många sjukhusbesök, men i och med att familjen bor så pass nära Barncancercentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala kunde de ofta åka hem på permission. Lexie själv minns inte så mycket av sjukhustiden, men en sak kommer hon ihåg, och det är sjukhusclownerna som allt som oftast kom på besök.

– Det var en clown som kunde göra djur av ballonger. Man fick önska sig precis vad man ville av henne, säger Lexie.

Spelar fotboll och innebandy

Även om det varit vissa perioder under behandlingen då Lexie varit medtagen och trött, så har hon ofta kunnat gå i skolan. Favoritämnet är matte.

– Det är roligt. Och så idrott, säger Lexie.

Ja, idrott är en stor del av familjens liv. Lexie och Zoey spelar både fotboll och innebandy i hemmalaget Rasbo IK, där pappa Erik också är tränare. Storasyster Zoey rider också, en aktivitet som Lexie prövat på men inte riktigt fastnat för. Bollar är roligare, helt enkelt. Varje fredag går tjejerna också på Rasboskoj, en aktivitet där barn och ungdomar får pröva på olika sporter och ha kul tillsammans.

För Lexie innebär fotbollen att hon får ha kul tillsammans med sina kompisar. Nu när hon mår bra igen finns det gott om energi för att även spela med syrran på familjens gräsmatta. Självklart iklädd den vita fotbollströjan med nummer 2 på ryggen, beviset på att hon nu ingår i Barncancerfondens eget fotbollslag.

Zoey står i mål och Lexie springer med bollen i full fart och skjuter mitt i krysset.

– Nu är jag kanske lite partisk, men hon är bra på fotboll och har väldigt bra bollkontroll för sin ålder, säger Erik med stolthet i rösten.

Tillbaka i vardagen

Av sjukdomen syns inga spår, förutom att hon fortfarande är lite kortare och spädare än sina jämnåriga kamrater. Och det vågräta ärret på magen såklart, som är 22 cm långt.

– När hon var sjuk så sprang hon lite sämre, men det tycker jag är mycket bättre nu. Och visst är hon lite tunn, men hon följer sin kurva och det är huvudsaken, säger Linn. 

På grund av strålbehandlingen kommer Lexie antagligen att bli lite kortare än vad hon annars skulle ha blivit, men det är ett litet pris att betala. I övrigt har familjen ännu inte märkt av några komplikationer efter cancerbehandlingen, även om Lexie kommer att fortsätta gå på regelbundna kontroller under många år framöver.

– Vi försöker leva som vanligt men visst finns alltid en liten tanke på cancer som ligger och gnager. Speciellt om hon får feber eller ont i magen, då kommer den där oron tillbaka, säger Erik.

Vill stötta forskningen

Att Lexie skulle vara med i Barncancerfondens fotbollslag och vara en del av insamlingseventet Fotbollströjefredag var en självklarhet. Inte bara för att hon älskar fotboll, utan för att det känns viktigt för familjen att på något sätt ge tillbaka lite av allt det stöd som de fått under sjukdomstiden.

– Barncancerfonden har betytt väldigt mycket för oss båda under tiden vi varit på sjukhuset. Sen har vi också varit med på många olika aktiviteter med föreningen, och Zoey har fått träffa andra syskon, berättar Linn.

Familjen ser fram emot att få träffa de andra familjerna och barnen som är med i fotbollslaget. Och så förbundskapten Janne Andersson så klart.

– Det känns ju lite extra kul, helt klart! Men allt vi kan göra för att stötta forskningen vill vi så klart göra, det lilla vi kan bidra med kan ju förhoppningsvis hjälpa någon annan i framtiden, säger Erik.

Swisha en gåva

#Fotbollströjefredag - 12 april

Swisha här