Vart tredje barn som drabbas av AML, akut myeloisk leukemi, dör i sjukdomen och risken att drabbas av återfall är hög. Sjukdomen är lite lömsk. De sjuka cellerna, leukemicellerna, kan gömma sig vilket leder till att sjukdomen kan vara svår att bota samt att det drabbade barnet kan riskera återfall.

– Vi vet redan att det finns genetiska avvikelser i leukemicellerna och att dessa kan påverka hur lätt eller svårt det är att bli av med sjukdomen. Vi behöver dock lära oss mer om vilka förändringar som uppstår för att kunna förbättra behandling och diagnostiska verktyg, säger Linda Fogelstrand, specialistläkare vid Klinisk kemi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

En metod för att se om det finns leukemiceller kvar är flödescytometri, en högkänslig metod där man använder sig av laserljus och antikroppar mot markörer på leukemicellerna. Med tekniken, som är mycket arbetskrävande för både biomedicinska analytiker och läkare, kan man upptäcka en (1) kvarvarande cancercell bland 1000 friska celler. Tack vare Linda Fogelstrand och hennes kollegor utförs nu flödescytometerisk analys för behandlingsbeslut på sjukhuslaboratorier vid samtliga barncancercentrum i landet. Metoden har använts tidigare men nu är den mer tillförlitlig.

– Basen för införande var att vi sett att metoden gav väldigt viktig information när vi använde den i föregående behandlingsprotokoll och att vi gjorde en centraliserad efteranalys av resultaten. Steget från en centraliserad analys till att den görs på varje universitets sjukhuslaboratorium är ganska stort men vi kan nu konstatera att det fungerar. Men det kräver tydliga riktlinjer, regelbundna genomgångar och dubbelgranskningar, säger hon.

För att bota fler barn måste dock nya metoder för att leta efter leukemiceller utvecklas.

– Vi har etablerat en metod för högkänslig analys av mutationssignaturer, en skräddarsydd analys av kvarvarande leukemiceller som i framtiden ska kunna användas som ett komplement till flödescytometri. Det ska förhoppningsvis ge oss en signatur för leukemicellerna.

Om mutationssignaturen finns under uppföljning betyder det att det finns cancerceller kvar, fortsätter hon.

Målet är att varje barn med AML ska kunna följas på ett mer effektivt sätt. Om läkarna kan se mycket små mängder av leukemiceller på ett tidigt stadium är förhoppningen att återfall ska kunna undvikas.

– Jag hoppas att vi kan följa varje AML-patient och ge dem rätt mängd behandling i rätt tid. Förhoppningsvis kan min forskning visa vilka som behöver en stamcellstransplantation och vilka som inte behöver det, säger Linda Fogelstrand.