På fyra hjul mot framtiden
John Johansson fick en hjärntumör när han var fyra år och har levt med inlärningssvårigheter och hjärntrötthet efter behandlingarna. Men nu går han i mål och förverkligar sin dröm – han går ut Transportgymnasiet och är färdig lastbilschaufför.
Den 28 maj tog John Johansson studenten och gick ut Transportgymnasiet Syab i Kalmar. Han har nu tagit körkort för bil, tung lastbil, truck och hjullastare. En dröm som han har haft i hela sitt liv.
– Jag har fortfarande inte förstått att jag tar studenten nu, säger John.
Johns mamma Lena blir rörd när hon talar om den viktiga dagen.
– Det känns helt galet, en sådan milstolpe. Det är hemskt att tänka på, men hur många begravningar har jag inte haft i mitt huvud för John under hans behandling och hur mycket har han inte fått jobba för att vara här idag trots sina svårigheter. Att ta studenten är stort för alla, men för John är det enormt.
Skräddarsydd hjälp
Att John Johansson skulle klara sig igenom sin drömutbildning har varit långt ifrån självklart.
Han fick en hjärntumör när han var fyra år och den tuffa behandlingen gav honom sena komplikationer i form av inlärningssvårigheter och hjärntrötthet. Under sina sex första skolår fick han inte tillräckligt med stöd i skolan vilket resulterade i underkänt i flera ämnen och att han inte blev godkänd i nationella proven.
Men tack vare rätt stöd i högstadiet lyckades John få godkända betyg och komma in på sin drömutbildning för att utbilda sig till lastbilschaufför.
Under tre år på Transportgymnasiet SYAB i Kalmar har han gjort allt för att hänga med i undervisning och på praktik för att nå drömmen om att bli lastbilschaufför.
– Skolpersonalen har varit helt fantastisk och mött honom precis efter hans behov, säger mamma Lena Johansson.
Det började med en noggrann överlämning från mentorerna på högstadiet till Transportgymnasiet. Sedan hade John kontinuerligt stöd av specialpedagoger och resurspedagoger bland annat i svenska och engelska. Han har fått anpassningar och stöd i form av läshjälp, datorinläsning av material, kortat läsmaterial och stöd i att resonera kring frågeställningar.
– Han har hela tiden fått stöd och hjälp utifrån var han är och har kunnat jobba i sin takt. De har visat en enorm respekt för John och inte tittat på det som är fel, utan stöttat honom i det som funkar. Och saker och ting har fått ta tid, det har varit avgörande, säger Lena Johansson.
För Johns del var coronapandemin inte bara av ondo. Han fick tillstånd att vara i skolans lokaler eftersom han har svårt att tillgodogöra sig digital undervisning och fick på så vis nästan privatundervisning av sin elevassistent.
– Det har hjälpt mig jättemycket och jag kom i kapp i alla ämnen. Jag har varit kvar och jobbat många fler timmar än vad som var schemalagda varje dag.
Mentor stort stöd
John Johansson har också haft en egen mentor, Anders Lindell, lärare i fordon/transport, som hjälpt honom med de praktiska ämnena.
Eftersom Johns största svårigheter har varit problem med arbetsminnet och hjärntrötthet, så har Anders och John lagt upp arbetet i korta pass med vila emellan. De har också lagt till exempel övningskörning på morgnarna, då John är som piggast.
– Anders har varit ett jättestöd som hela tiden hjälpt mig framåt och kämpat för att jag ska klara körkorten. Det har tagit tid, men han har sett vad jag behöver fokusera på och vad jag kan släppa. Till exempel valde vi att släppa körkortet för släp, säger John Johansson.
Anders Lindell upplever att John har utvecklats mycket under de tre åren på skolan.
– Han har arbetat upp sin förmåga hela tiden, både när det gäller arbetsminnet och hjärntröttheten. Han har en mycket större uthållighet nu.
Men det har inte varit någon lätt resa, Anders Lindell poängterar att John kämpat hårt och att det tagit mycket kraft och tid att nå de fina resultat han har gjort.
– Utan Johns engagemang, driv och vilja så hade det här inte fungerat. Han har kämpat som fasen! Därför känns det så fantastiskt att få se honom springa ut från skolan i den vita mössan. Vi på skolan är väldigt stolta över att han lyckats så väl.
Trots att han ser fram emot arbetslivet så säger John att han nog kommer att sakna skolan, lärarna, kamraterna och gemenskapen. Det trodde han inte när han började i gymnasiet och kände sig väldigt annorlunda och utanför.
– De andra eleverna var lite av rackarungar, busiga och tuffa, och jag kände inte att jag kom in i klassen. Men när vi lärt känna varandra så fick de hjälp av att jag har så bra koll på tider och annat så de började fråga mig om det. Så började vi att lita på och skoja med varandra.
Ett fint betyg på John som vän och student är att han får inte mindre än två stipendier. Ett från skolan för ”personlig resa och utveckling” och ett från Transportarbetareförbundet som klassen röstat fram, John är ”klassens kompis och föredöme för utbildningen”.
Hoppas på jobb
Under den senare delen av utbildningen har John gjort praktik på ett företag som utför spol- och sugtjänster. Han har trivts som fisken i vattnet och skulle gärna fortsätta där om det blir tillfälle.
– Det har varit superroligt. Det är en helt ny värld och jag har fastnat i den! Det passar mig jättebra att köra korta sträckor och sedan utföra ett fysiskt arbete utan stress.
Johns mentor Anders hjälper honom med att söka sommarjobb genom kontakter till olika företag.
– Nu försöker vi hjälpa John inför framtiden. Det är väldigt häftigt när våra elever inte bara tar studenten utan också har ett jobb att gå till. Det är en drivkraft för oss på skolan, så vi försöker hjälpa till så mycket vi kan.
Johns pappa Peter Johansson säljer lastbilar, så under sommaren kommer det också bli tillfällen för John att transportera dem till olika platser.
Men först ska studentfirandet smältas. John blev hämtad i en amerikansk lastbil som pappa lånat uppe i Göteborg, sedan fortsatte firandet i ett tält i trädgården hemmavid.
– Hemma stod gästerna och väntade när John kom tutande i lastbilen. Det föll en hel del glädjetårar och skratt av lycka under festen. En helt otrolig minnesvärd dag och kväll på alla sätt och vis, säger en glad mamma Lena.