Barncanceröverlevare kan precis som alla människor som är med om en traumatisk upplevelse drabbas av psykiska besvär. Det kan innebära ångest, depression, posttraumatisk stress eller självmordstankar.

– Vissa känner sig missnöjda över sin kropp eller har det svårt med sociala relationer, berättar Malin Ander, legitimerad psykolog och doktor i medicinsk vetenskap.

Hon har lång erfarenhet av människor som har fått psykiska problem till följd av barncancer. Tidigare ingick hon till exempel i en forskargrupp som har undersökt de psykologiska konsekvenserna av att drabbas av cancer i tonåren och i dag jobbar hon inom psykologkonsultföretaget PBM.

Enligt henne är det svårt att säga precis hur vanligt det är att barncanceröverlevare drabbas av psykisk ohälsa.

– Men studier som har gjorts de senaste åren visar att det verkar finnas en ökad förekomst av att söka vård för psykiska problem inom barncancergruppen. Det här är en grupp som är särskilt sårbar. Där ser vi också specifika underkategorier med många komplikationer som är extra sårbara, till exempel de som har drabbats av hjärntumör.

Många får inte det stöd de skulle behöva, vilket bland annat beror på att problemen kan komma långt efter avslutad behandling, menar Malin Ander.

– Det räcker inte att ställa frågan om eventuellt samtalsstöd under eller direkt efter behandling. Det kan bli aktuellt långt senare. Ett annat problem inom vården är att det finns stora regionala skillnader mellan vilken hjälp man kan få. Det gör att många som försöker få stöd känner sig uppgivna, säger hon.

Men det finns stöd att få, fortsätter hon.

– Enklaste första steget är att kontakta vårdcentralen. Om det inte fungerar bra – prova en annan. Sedan kan det vara en idé att söka sig direkt till en öppen psykiatrisk mottagning. Det finns även hjälplinjer och chattar där man kan prata av sig och få hjälp vidare. De som har haft hjärntumör kan få stödsamtal med en kurator via Barncancerfonden.

Men när vet man att det är dags att söka hjälp? När problemen gör att man lider, anser Malin Ander.

– Eller om dina relationer påverkas, om problemen begränsar dig i livet och gör det svårt att fungera som vanligt. Många väntar för länge på att söka hjälp. Så om du mår dåligt, tveka inte att göra det. Du behöver inte själv veta varför du mår dåligt eller vad du behöver. Det reder professionella ut.

Den som mår dåligt kan även göra mycket på egen hand, berättar Malin Ander.

– Skaffa rutiner och förutsättningar för en god sömn, rör på dig utomhus ­– det är kroppens egna antidepressiva – och ät regelbundet bra mat. Om man känner ångest så kan det hjälpa med avslappning eller andningsövningar. Det är dessutom viktigt att sätta ord på det man känner och våga prata med någon för att bryta eventuell isolering.

Vi försöker ofta fly från ångest med hjälp av alkohol eller dylikt, fortsätter Malin Ander.

– Men det gör att vi fastnar i onda cirklar. Det är viktigt att vara kvar i ångesten, även om den är väldigt obehaglig, för att få uppleva att det går att komma ut ur den utan att fly.

PBM, företaget som hon arbetar på, har nyligen inlett ett samarbete med Barncancerfonden och Maxa livet-programmet. Tanken är att det ska utmynna i råd- och samtalsstöd med specialutbildade psykologer i samband med Maxa livets aktiviteter.

– Många beskriver att de saknar att känna sig förstådda. Då hoppas vi kunna erbjuda professionella som har den erfarenheten i samband med de här aktiviteterna, då många känslor, tankar och behov ofta kan dyka upp.