10 råd från Rättshjälpens expert

Aleksandar Milic är en av de jurister som arbetar med Barncancerfondens Rättshjälpen. Han är anställd på juristbyrån Kliently som samarbetar med Barncancerfonden kring juridiska frågor som familjer ställs inför när ett barn drabbas av cancer. Han får ofta frågor om vilka typer av ersättningar som går att få, samt om hur de olika nivåerna för ersättningar räknas fram. Här finns det stora skillnader mellan olika försäkringsbolag.

– När det gäller barnförsäkringar ska man alltid välja en försäkring med fullt skydd. Här måste man jämföra olika bolags villkor. Dessa kostar mer men det är alltid värt en större månadskostnad när olyckan väl är framme, säger Aleksandar Milic.

Genom Barncancerfondens juridiska rådgivning Rättshjälpen kan familjer få gratis hjälp med frågor som rör ekonomi och försäkringar. Rådgivningen sker främst på telefon eller digitalt, så oavsett var i landet du bor du kan du få hjälp helt utan kostnad. Dessutom kan Rättshjälpen erbjuda rådgivning på flera olika språk.

Byt inte försäkring

Oavsett vilken försäkring barnet har, så finns det en sak som är viktigare än andra att komma ihåg.

– Byt inte försäkringsbolag! Ett nytt försäkringsbolag övertar inte ansvaret för tidigare sjukdomar eller skador, säger Aleksandar Milic.

En försäkring ger ersättning för sjukdomar som visat sig under försäkringstiden. Avgörande för bedömningen är den så kallade visandedagen. Det är den dag när den första vårdkontakten togs med anledning av sjukdomen eller symtomen, oavsett om rätt diagnos kunde fastställas eller inte. 

Om ett barn får en cancerdiagnos är det viktigt att anmäla det till sitt försäkringsbolag och till Försäkringskassan. Vad som krävs för att göra en anmälan kan dock variera från fall till fall, och även variera beroende på ersättning.

– Beroende på vilken ersättning som söks efterfrågas olika intyg. De vanligaste intygen som söks är läkarintyg, sjukintyg, försäkringsbrevet och övrig dokumentation. Läkarintyget ska beskriva diagnosen och innehålla information om behandlingen för att styrka sjukdomen. När det gäller sjukpenning eller föräldrapenning kan det krävas sjukintyg som visar att barnet inte har möjlighet att delta i skola eller förskola. Sen finns det fler dokument som kan efterfrågas, det kan till exempel vara kostnader som uppkommit i samband med sjukdomen.

Att avsluta en barnförsäkring

En annan vanlig fråga Aleksandar hjälper barncancerdrabbade familjer med gäller slutreglering av en barnförsäkring, det vill säga när försäkringsbolaget vill avsluta försäkringen då barnet blivit vuxen.

– En del försäkringsbolag, inte alla, vill minimera ersättningen. Det vill minimera sina skadekostnader och komma undan så billigt som möjligt eftersom det är större sannolikhet att de behöver betala ut en lägre ersättning ju yngre barnet är.

För många barncanceröverlevare kan sena komplikationer uppstå lång tid efter behandling, och komma att påverka möjligheten till arbetsförmåga, möjligheten att försörja sig och bilda familj. Så Alexandars råd är att tänka igenom den egna situationen ordentligt innan slutreglering.

– Det kan till exempel vara bra att konsultera barnets läkare och ta reda på vilka risker det finns för sena komplikationer och eventuella följddiagnoser. Om läkaren menar att tillståndet kan komma att förändras är det bättre att vänta med slutreglering.

Budskapet är alltså att bara för att försäkringsbolaget vill slutreglera så behöver man inte göra det. Det är också viktigt att känna till att det alltid går att ompröva ett slutregleringsbeslut om situationen försämras.

Försäkring för vuxna barncanceröverlevare

När en vuxen barncanceröverlevare behöver teckna en egen sjuk- eller olycksfallsförsäkring kan det bli problem, framför allt gällande den hälsodeklaration som oftast behöver fyllas i.

– En person som har haft barncancer kommer sannolikt inte kunna försäkra sig mot just cancer eller eventuella komplikationer som finns med i journalen. En person som tecknar en vuxenförsäkring är skyldig att dela sin hälsodeklaration med försäkringsbolaget, gör man inte det kan försäkringen ogillas. Personer som har eller har haft svåra sjukdomar kan till och med bli nekade att teckna försäkring.

För att minska risken att bli nekad försäkring är Aleksandars råd att behålla barnförsäkringen tills allt är klart med de nya försäkringarna för den vuxne överlevaren.

– Har du redan en barnförsäkring tecknad är du inte skyldig att lämna in en hälsodeklaration om du tecknar en sjuk- eller olycksfallsförsäkring. Men försäkringen måste övergå i olycksfall eller sjukförsäkring innan barnförsäkringen löper ut. Om det uppstår ett glapp mellan de olika försäkringarna är man skyldig att inkomma med en hälsodeklaration, och då finns risk att försäkringen inte kommer att gälla eftersom en försäkring aldrig täcker något som inträffat innan du tecknat försäkringen.

10 vanliga frågor och svar om barnförsäkringar

1. När kan man delreglera en barnförsäkring?

Vid medicinskt behov: Om ditt barn behöver omedelbar medicinsk behandling eller rehabilitering som inte täcks av det offentliga sjukvårdssystemet eller andra försäkringar, kan du överväga att delreglera barnförsäkringen för att täcka dessa kostnader.

Vid funktionsnedsättning: Om ditt barn drabbas av en funktionsnedsättning till följd av en sjukdom eller olycka och behöver ekonomiskt stöd för att anpassa hemmet, anskaffa hjälpmedel eller andra nödvändiga förändringar i livet, kan delreglering vara en lösning.

Vid ekonomiska svårigheter: Om familjen står inför ekonomiska svårigheter på grund av barnets sjukdom eller olycksfall, och föräldrarna behöver ta ledigt från arbetet för att vårda barnet, kan delreglering vara en möjlighet att få ekonomiskt stöd.

2. Vad ska man undvika att delreglera?

För små eller onödiga utgifter: Undvik att delreglera försäkringen för små eller onödiga utgifter som inte är direkt relaterade till barnets sjukdom, olycksfall eller funktionsnedsättning. Delreglering kan minska det totala försäkringsbeloppet och påverka framtida ersättningar.

Om full ersättning är nära förestående: Om barnet snart kommer att vara berättigat till full ersättning från försäkringen, är det oftast bättre att vänta snarare än att delreglera försäkringen och riskera att minska det totala försäkringsbeloppet.

Vid osäkerhet: Kontakt med jurist eller försäkringsrådgivare.

3. När är det lämpligt att påbörja en slutreglering och varför avvakta snarare än att ha för bråttom?

Slutreglering innebär att försäkringsbolaget betalar ut det fulla försäkringsbeloppet som en engångssumma, baserat på barnets medicinska tillstånd och den bestående funktionsnedsättning som uppstått till följd av sjukdom eller olycka. Det är viktigt att noggrant överväga när man ska påbörja en slutreglering och att inte ha för bråttom, eftersom det kan ha långsiktiga konsekvenser för barnets och familjens ekonomiska situation. Se ovan angående. delreglering.

Det är lämpligt att påbörja en slutreglering när:

• barnets medicinska tillstånd är stabilt och den bestående funktionsnedsättningen är klart definierad och bedömd av medicinska experter
  
  
• barnet har genomgått alla nödvändiga behandlingar och rehabilitering, och det finns en tydlig bild av vilka framtida kostnader och behov som kan uppstå på grund av funktionsnedsättningen
  
  
• familjen har övervägt alla alternativ.

Några anledningar till att avvakta med slutregleringen:

• Medicinsk osäkerhet: Barnets medicinska tillstånd och funktionsnedsättning kan förändras över tid, och det kan vara svårt att förutsäga framtida behov och kostnader. Att avvakta ger mer tid för att fastställa en korrekt bedömning av barnets tillstånd och behov.
  
  
• Ekonomiska konsekvenser: Slutreglering innebär att man får en engångssumma, vilket kan innebära att familjen behöver hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt för att säkerställa att de räcker för framtida behov. Att avvakta kan ge familjen mer tid att planera och förbereda för hur pengarna ska användas.
  
  
• Potentiella behandlingsmöjligheter: Nya behandlingsmetoder och tekniker kan bli tillgängliga över tid. Om du har för bråttom med en slutreglering kan du begränsa barnets möjligheter att dra nytta av nya behandlingsalternativ som kan påverka deras livskvalitet och funktionsnedsättning.

Sammanfattningsvis är det viktigt att inte ha för bråttom med en slutreglering av en barnförsäkring. Att avvakta kan ge tid för att noggrant bedöma barnets medicinska tillstånd och framtida behov samt för att göra välgrundade beslut om hur försäkringsersättningen bäst används för att stödja barnet och familjen på lång sikt. Se ovan ang. del – och slutreglering.

4. Vilka intyg eller medicinska underlag behöver man förbereda?

Gällande försäkringsbolagen kan det variera, men intygen som kan krävas är generellt sett läkarintyg och journalanteckningar.

Sedan finns det fler intyg som kan vara till fördel såsom:

• • specialistutlåtanden
  • rehabiliteringsplaner
  • ekonomiska underlag (sådant som uppkommit i samband med diagnosen)
  • skolintyg (vid påverkad skolgång).

5. Hur vet man om barnförsäkringen är slutreglerad?

När en barnförsäkring är slutreglerad innebär det att försäkringsbolaget har gjort en slutgiltig bedömning av barnets medicinska tillstånd, funktionsnedsättning och framtida behov, och att en engångsersättning har betalats ut till barnets förmyndare.

Efter en slutreglering är försäkringsavtalet i de flesta fall avslutat, och inga ytterligare ersättningar kommer att betalas ut. Slutregleringen är vanligtvis inte fullständig förrän engångsersättningen har betalats ut till barnets förmyndare.

Man bör kontakta försäkringsbolaget och få information om status kring ärendet.

6. Vad kan inkluderas i ersättning från en barnförsäkring?

• • Ersättning för föräldrars utlägg: Försäkringen kan täcka kostnader som föräldrarna har haft på grund av barnets sjukdom eller olycksfall, till exempel sjukvårdsräkningar, mediciner, hjälpmedel, anpassningar av hemmet eller transportkostnader.
  • Ersättning för ärr och nedsatt funktionsförmåga: Barnförsäkringen kan även erbjuda ersättning för ärr och bestående funktionsnedsättningar som är en följd av sjukdomen eller olycksfallet. Ersättningen är avsedd att kompensera för den fysiska och estetiska påverkan samt eventuella framtida medicinska och rehabiliteringskostnader.
  • Ersättning för inkomstförlust: Om barnets sjukdom eller olycksfall leder till att en förälder måste ta ledigt från arbetet eller minska sina arbetstimmar för att ta hand om barnet, kan försäkringen erbjuda ersättning för den förlorade inkomsten.
  • Ersättning vid nedsatt arbetsförmåga: Om barnet, på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning, bedöms ha en nedsatt arbetsförmåga i framtiden, kan försäkringen erbjuda ersättning för att kompensera för inkomstförlust och framtida kostnader.

Det är viktigt att noggrant granska villkoren för din specifika barnförsäkring för att förstå vilka ersättningar som omfattas och hur ersättningen betalas ut. Försäkringsbolaget kan kräva att du lämnar in dokumentation och intyg som styrker kostnaderna och förlusterna för att kunna betala ut ersättningen. Det är förmyndarens ansvar att använda ersättningen på ett ansvarsfullt sätt och i enlighet med barnets bästa intressen.

7. Vilka möjligheter han man att teckna försäkring som vuxen?

Att teckna försäkring som vuxen efter att ha överlevt barncancer kan vara en utmaning, eftersom försäkringsbolag kan betrakta dig som en person med högre risk för att drabbas av hälsoproblem. Trots detta finns det ändå möjligheter att teckna försäkring. Här är några alternativ att överväga:

• Gruppförsäkring genom arbetsgivaren: Många arbetsgivare erbjuder sina anställda gruppförsäkringar, såsom sjukförsäkring, livförsäkring och olycksfallsförsäkring. Gruppförsäkringar innebär ofta att försäkringsbolaget tar en lägre risk eftersom de täcker en större grupp personer. Detta kan göra det lättare för dig att få försäkringsskydd, även om du har en medicinsk bakgrund som innefattar barncancer.
  
  
• Individuell försäkring: Det kan vara svårare att få individuell försäkring som en barncanceröverlevare, men det är inte omöjligt. Du kan behöva kontakta flera försäkringsbolag för att få offert och se vilka villkor de kan erbjuda. Var beredd på att du kanske måste betala högre premier och att vissa försäkringsbolag kan kräva att du genomgår en medicinsk bedömning innan de erbjuder dig försäkringsskydd.
  
  
• Försäkring för högriskgrupper: Vissa försäkringsbolag specialiserar sig på att erbjuda försäkringar till personer med högre risk, inklusive de som har överlevt barncancer. Dessa försäkringsbolag kan vara mer benägna att erbjuda dig täckning, men premier och villkor kan variera. Det kan vara värt att jämföra olika alternativ för att hitta det bästa erbjudandet.
  
  
• Sök rådgivning från en försäkringsmäklare: En försäkringsmäklare kan hjälpa dig att hitta försäkringsskydd som passar dina behov och omständigheter. Mäklaren har ofta tillgång till försäkringsprodukter från flera försäkringsbolag och kan hjälpa dig att jämföra alternativen och hitta en försäkring som erbjuder det bästa skyddet till ett rimligt pris.

Var ärlig om den medicinska bakgrunden vid ansökan om försäkring och var beredd att ge information om din barncancer och eventuella återstående hälsoproblem. Om du undanhåller information om din medicinska historia kan det leda till att din försäkring blir ogiltig och att du inte får någon ersättning vid en framtida skadeanmälan.

8. Vilka försäkringar kan en barncanceröverlevare teckna?

En barncanceröverlevare kan i teorin teckna samma försäkringar som alla andra, men det kan vara svårare att få tillgång till vissa försäkringar på grund av den medicinska historiken. Några av de försäkringar som barncanceröverlevare kan överväga att teckna inkluderar:

• Sjukförsäkring
• Livförsäkring
• Olycksfallsförsäkring
• Inkomstförsäkring
• Kritisk sjukdomsförsäkring

Det svåraste med att teckna försäkring som vuxen barncanceröverlevare är att försäkringsbolagen kan betrakta personen som en högre risk på grund av den tidigare sjukdomen och eventuella långsiktiga hälsokonsekvenser. Detta kan leda till följande utmaningar:

• Försäkringsbolag kan neka att erbjuda försäkringsskydd på grund av den medicinska historiken.
  
  
• Högre premier kan tillämpas för att kompensera för den ökade risken.
  
  
• Försäkringsbolag kan införa särskilda villkor, klausuler eller undantag i försäkringsavtalet, vilket kan begränsa täckningen.
  
  
• Vissa försäkringsbolag kan kräva att du genomgår en medicinsk bedömning innan de erbjuder dig försäkringsskydd.

9. Vad kan man få för ersättning om man inte kan jobba heltid?

Om du för närvarande är 100% sjukskriven men planerar att återgå till arbete på deltid, kan du ha rätt till olika typer av ekonomiskt stöd och ersättningar, beroende på din situation och vilket land du bor i. Det kan vara exempelvis:

• Deltidssjukskrivning: Om din läkare bedömer att du kan återgå till arbete på deltid, kan du bli deltidssjukskriven. Det innebär att du får en del av din sjukskrivningsersättning baserat på den reducerade arbetsförmågan. Ersättningen kan variera beroende på landets socialförsäkringssystem och dina personliga omständigheter.
  
  
• Rehabiliteringsersättning: När du återgår till arbete efter en längre sjukskrivning. Denna ersättning syftar till att stödja dig under återhämtningsprocessen och hjälpa dig att anpassa dig till din nya arbetssituation.
  
  
• Inkomstförsäkring: Om du har en privat inkomstförsäkring kan du också vara berättigad till ersättning om du inte kan arbeta heltid på grund av din hälsa. Villkoren för ersättning varierar mellan olika försäkringsbolag och försäkringsavtal, så det är viktigt att kontrollera vilken täckning din försäkring erbjuder och hur den gäller i din situation.
  
  
• Arbetsskade- och sjukförsäkring: Om din nedsatta arbetsförmåga är relaterad till en arbetsskada eller en yrkessjukdom kan du vara berättigad till ersättning genom arbetsskadeförsäkringen. Denna ersättning kan täcka delar av din inkomstförlust och andra kostnader som uppstår på grund av din skada eller sjukdom.

10. Vad händer med en sjukersättning och bostadsersättning när föräldrarna går bort och barnet ärver dom?

Självklart kan ersättningen komma att påverkas, då sjukersättningen oftast är baserad på arbetsförmåga och inkomst. Om inkomsten ökar på grund av arvet kan detta eventuellt påverka sjukersättningen. Likaså gäller bostadsersättningen som också är inkomstbaserad.

För att få mer hjälp och juridisk rådgivning besök Rättshjälpen: Rättshjälpen – Hjälp för drabbade familjer | Barncancerfonden