Så kan närstående stötta – och få eget stöd
Kommer mitt barnbarn att klara sig? Hur ska mitt barn orka? Det är vanliga tankar hos de mor- och farföräldrar som konsultsjuksköterskan Ulrika Larsson, möter i sitt jobb.
De allra flesta mor- och farföräldrar till barn som drabbats av cancer är otroligt engagerade och aktiva i att hjälpa till, berättar Ulrika Larsson, som arbetat med barnonkologi i snart 30 år, de senaste åren som konsultsjuksköterska på barncanceravdelningen i Göteborg.
Många mor och far-föräldrar känner höga krav på att hjälpa till och det kan påverka andra relationer negativt. Det kanske finns andra barn eller barnbarn som också behöver hjälp? Konsultsjuksköterskor arbetar med familjeomvårdnad. De hjälper gärna till genom att prata om den svåra situation som hela familjen går igenom. Konsultsjuksköterskan är länken mellan den sjuka och de friska, exempelvis åker de till barnens skola och berättar vad som hänt och vad som är att vänta. Ulrika Larsson har genom åren samlat på sig några råd särskilt riktade till drabbade mor- och farföräldrar:
- Undvik att vara ledsen i dina barns eller barnbarns närvaro. De kan inte och ska inte trösta dig. Om det känns svårt att prata med vänner kan det kännas skönt att prata med en kurator, kontakta din vårdcentral.
- Gör det du kan och orkar. Hjälp till med det praktiska, som att hämta eller lämna syskon på förskola, hjälpa till i hemmet, matlagning, ladda frysen med mat eller bara vara där och lyssna.
- Om du bor långt bort, försök stötta via telefon, mejl eller sms. Skicka en present och förklara att du tänker på dem. Glöm inte syskonen.
- Fråga den regionala föreningen om de anordnar aktiviteter för mor- och farföräldrar.
