Ungefär 70 procent av barn som behandlas för cancer drabbas av sena komplikationer. Det innefattar många olika typer av besvär som kan härledas antingen från sjukdomen i sig, eller från behandlingen. Barn som fått strålbehandling för hjärntumör drabbas ofta av olika typer av kognitiva komplikationer, som kan innefatta koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem och hjärntrötthet.

Malin Lönnerblad är specialpedagog i neurorehabteamet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna samt doktorand vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Hennes forskargrupp står bakom den första svenska registerstudien där betyg för barn som har behandlats för hjärntumör jämförts med friska barns betyg.

Sedan tidigare har gruppen redovisat resultat som visar att barn som behandlats för hjärntumör i högre utsträckning får lägre betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik. Även antalet barn som blir behöriga till gymnasiestudier är signifikant lägre i gruppen barn som behandlats för hjärntumör.

I en ny studie baserad på samma betygsunderlag, har forskargruppen tittat på de praktiska och estetiska ämnena idrott, musik, bild, slöjd och hemkunskap.

– Vad vi vet är det här den första studien som gjorts där alla fem ämnena har ingått, så det känns roligt, säger Malin Lönnerblad.

Att bli behörig till vidare studier är en viktig aspekt, men det finns även andra saker att ta hänsyn till.

– De praktiska och estetiska ämnena fyller en viktig funktion. Till exempel finns det ju forskning som visar att fysisk aktivitet är bra ur rehabiliteringssynpunkt. Även hemkunskap kan vara värdefullt, det kan ge viktig livskunskap och bidra till en ökad självständighet, säger Malin Lönnerblad.

Resultaten är tydliga. Genomsnittsbetygen för de barn som har gått igenom en behandling är lägre i alla fem ämnen, framför allt när flickornas betyg jämförs.

– Om man tittar på gruppnivå så presterar flickor bättre i alla ämnen utom idrott. För de barn som har behandlats för hjärntumör kan man se att flickorna har tappat mer gentemot kontrollgruppen, där är glappet större.

En anledning till att flickorna tappar mer skulle kunna vara att lärare och skolpersonal inte är lika medvetna om att det går sämre för dem efter en behandling. 

– Det skulle kunna vara så att man inte uppfattar flickornas svårigheter lika tydligt. Flickorna som grupp har ju fortfarande bättre betyg än pojkarna, så det finns en risk att deras behov inte fångas upp. 

De ämnen där skillnaderna mellan de två grupperna är som störst är idrott och musik.

– Det är två ämnen där det kan vara mycket ljud, och vi vet att många barn som har genomgått en behandling är ljudkänsliga. Det kan vara så att många väljer bort just de ämnena av den anledningen och därför inte får godkända betyg.

För Malin Lönnerblad har de nya resultaten ytterligare bekräftat vikten av att göra individuella anpassningar. Till exempel genom att låta barnen själva vara med och utforma villkoren för sitt deltagande på lektionerna.

– Det är ofta så att man prioriterar kärnämnena, sedan tar orken slut.

Bristen på kunskap hos lärare och skolpersonal om vilka anpassningar som behövs kan också påverka, tror Malin Lönnerblad.

– De insatser som Barncancerfonden gör med utbildningsdagar för lärare, är en oerhört bra resurs.

Hon tycker det är viktigt att fortsätta satsa på uppföljningar gjorda av både specialpedagoger och psykologer i uppföljningsteam inom vården, de kan fungera som en bro mellan sjukhuset och skolan.

– Det måste finnas goda resurser till alla barn med speciella behov, det är en viktig del av skolan.