Samtalsstöd när ett barn dör i cancer

När ett barn dör slås vardagen i spillror och tillvaron kan kännas helt meningslös. Sorgen kan även utlösa en livskris med mycket svåra tankar. För att förbättra det psykosociala stödet till familjer och närstående i den mycket svåra situationen som förlusten av ett barn innebär, erbjuder nu Barncancerfonden digitalt samtalsstöd.

Samtalen ges av Suzanne Runesson som är socionom och legitimerad psykoterapeut. Hon har arbetat med familjeterapi sedan hon blev färdig socionom 1994 och har under många år varit verksam vid Lilla Erstagårdens barn- och ungdomshospice utanför Stockholm.
− Det långsiktiga målet för mig när jag arbetar med familjer i sorg är att det som de har varit med om, och effekterna av det, inte ska få styra livet. Att de ska hitta tillbaka till sitt eget trygga inre och ha ett hopp om en framtid där det goda överväger, säger Suzanne Runesson.

Barncancerfondens samtal sker genom en videolänk och är ett komplement till det psykosociala stöd som finns inom vården.
− Det kan finnas behov av ett stöd under längre tid än sjukvården kan erbjuda. Det kan också vara så att långa avstånd gör att man inte har möjlighet att resa till det stöd som finns inom vården. Vi har därför valt att ha digitala samtal för att göra det tillgängligt för alla i Sverige.

Föräldrars och syskons sorg kan också vara mycket svår att hantera för den närmaste omgivningen. Stödet finns därför även till för vänner och mor- och farföräldrar.
− Jag riktar mig till alla som berörs av att ett barn har dött i en cancerdiagnos. Exempelvis drabbas mor- och farföräldrar av en dubbel sorg. De förlorar ett barnbarn samtidigt som de är föräldrar till ett barn i en svår livssituation.

Ett dödsfall kan leda till svåra existentiella frågeställningar. Det kan vara tankar som är svåra att prata om med vänner.
− Det kan vara mycket tungt att lyssna på och då kan det vara bra att få professionell hjälp. Förhoppningsvis kan några bitar falla på plats så att man sedan kan dela tankarna med familj och vänner.

En del kan även uppleva att de tröttar ut familj och vänner med sin sorg och smärta. Samtidigt har berättandet en viktig funktion.
− Här kan jag vara en till som lyssnar. Jag skiljer på att älta och berätta, även om det kan låta lika. Jag tror att ett flertal behöver berätta samma berättelse många gånger och jag kan hjälpa till med att komma ett steg vidare och hitta nya delar i livsberättelsen och släppa andra.

En sorgeprocess är alltid unik men kännetecknas ofta av små steg i riktning mot framtidstro, och även lite glädje igen, för att sedan backa till ett nattsvart mörker.
− Det är en pendling i känslor som över tid går mer framåt än bakåt. Jag anser att det är bra att söka hjälp även om man tycker att det oftast går bra, säger Suzanne Runesson.

Hennes mål med samtalen är att barnets närstående bit för bit ska ta tillbaka kontrollen över sina liv, både känslomässigt och i vardagliga saker som att handla i affärer utan att behöva ta omvägar av rädsla för att träffa bekanta eller klasskompisar till barnet. Men det betyder inte att sorgen och saknaden försvinner.
− Jag vill att man ska kunna leva sitt liv så att sorgen gör mindre ont. Såret ska inte vara öppet längre, men det finns kvar och ingår i livsväven. Man bär alltid med sig saknaden av sitt barn, men på ett sätt som gör att livet blir mer hanterbart, säger Suzanne Runesson.