Utbildningar för bättre cancervård
Mer kunskap bidrar till bättre omvårdnad. Därför finansierar och arrangerar Barncancerfonden flera olika utbildningar inom barnonkologi.
Det är fjärde och sista terminen på Barncancerfondens och Karolinska Institutets vidareutbildning i barnonkologi för sjuksköterskor. I salen sitter 27 personer samlade, de flesta med gedigen erfarenhet inom yrket.
– De unga stannar förhoppningsvis kvar inom barnonkologin om de vet att det finns möjlighet att hämta mer kunskap via Barncancerfondens utbildningar, säger Kirsti Pekkanen, specialistsjuksköterska vid uppföljningsmottagningen i Göteborg och utbildningssamordnare.
Barncancerrapporten 2016 beskriver läget inom sjukvården som en kris. Knappt en av fem sjuksköterskor är specialiserade inom barncancervård. Varje år slutar ett trettiotal sjuksköterskor inom barnonkologi. Var femte barncancerläkare närmar sig pension, medan återväxten inom yrket är skral.
Barncancerfonden möter krisen med en utbildning för sjuksköterskor med kort erfarenhet, en för erfarna och en utbildning för läkare som arbetar på ett länssjukhus eller ett barncancercentrum.
"– Förhoppningsvis får det fler att stanna kvar i yrket, säger Kirsti Pekkanen, samordnare."
– Det är viktigt att lära sig hitta och förstå utvecklingen inom medicinen för att hänga med. Den förändras snabbt och kurserna innebär att sjuksköterskor och läkare kan hänga med i den snabba utvecklingen, säger Olle Björk, medicinskt sakkunnig på Barncancerfonden.
Tomas Wändal är barnsjuksköterska vid Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och en av kursdeltagarna. Han har jobbat som barnsjuksköterska i 15 år.
– Man får en fördjupning av kunskap man samlat i ryggsäcken, av den absoluta spetskompetensen inom området. Har man jobbat i många år är det lätt att tro att ett visst arbetssätt är allenarådande, men så är det inte, säger han.
Under kursveckan föreläser flera av de mest erfarna lärarna inom barncancerområdet i Sverige: Olle Björk, forskarna och sjuksköterskorna Pernilla Pergert och Margareta af Sandeberg samt överläkaren Margareta Stenmarker.
Ämnena för dagen är vård över kulturella gränser, och hur man kan använda tolkar. Svåra frågor utan bestämda svar, och flera deltagare delar med sig av egna erfarenheter.
– Här är vi 27 personer från hela Sverige, ett nätverk av människor man kan ringa och fråga. Det binder ihop barnonkologin i landet, säger Johanna Paulander, barnsjuksköterska på barncanceravdelningen i Stockholm sedan nio år.
Veckan rymmer föreläsningar i bland annat personalhandledning, palliativ vård av barn, sena komplikationer och uppföljning och klinisk etik.
– Det här är en aha-upplevelse! Mycket av det vi pratar om har jag sett i praktiken och nu även fått bekräftat teoretiskt. Nu känner jag en större trygghet i mötet med barnen och föräldrarna, säger Eivor Fasth, barnsjuksköterska vid barncancercentrum i Linköping.
– Det här är det bästa jobbet man kan ha. Jag tycker om att följa familjerna under så lång tid. När vi gör något bra kan vi lära oss av det, annars kan vi tänka ut hur vi ska göra i stället, säger Johanna Paulander om sitt jobb.