Världens första studie av naturens betydelse för barncanceröverlevare
En internationell forskargrupp har med stöd från Barncancerfonden genomfört en studie för att undersöka naturens påverkan på barncanceröverlevares hälsa. Adina Carlinger, 23 år, var en av de som under sommaren fick pröva på vildmarkslivet.
Att naturen är gynnsam för hälsan, det är nog de flesta övertygade om. Men hur den kan hjälpa just barncanceröverlevare är inte lika efterforskat. Nu kan snart professor Miek Jong, vid universitetet i Tromsø och Mittuniversitetet i Sundsvall, leverera ett svar. Tillsammans med Mats Jong från Mittuniversitet har hon genomfört världens första randomiserade studie av naturens betydelse för barncanceröverlevare. De första deltagarna i studien var sommaren 2021 ute i naturen under en vecka, vandrade, tältade, lagade mat utomhus och paddlade kajak. Nu i somras gick det unika forskningsprojektet i mål genom ytterligare en hajk.
Många lider av sena komplikationer
42 ungdomar och unga vuxna som överlevt cancer deltog i studien. Genom lottning skapades två grupper, där den ena fick börja med en veckas vandring och den andra fick börja med en veckas avkoppling på hotell. Alla deltagare erbjöds gruppstöd och trevlig gemenskap.
Många barncanceröverlevare lider av sviter från sin sjukdom eller behandling. Även om de är fria från sin cancer sedan lång tid tillbaka har de ofta bestående funktionsvariation. Balanssvårigheter, synnedsättningar, hjärntrötthet, smärta, ångest och depression är vanliga så kallade sena komplikationer efter barncancer.
– Friluftsgruppen hade många utmaningar. De flesta av deltagarna hade till exempel aldrig sovit i tält eller vandrat med en tung ryggsäck tidigare. Tack vare att vi hela tiden anpassade programmet gick det bra, säger Miek Jong.
Behandlades som sjuåring
23-åriga Adina Carlinger var en av deltagarna i studien. Hon drabbades av medulloblastom, en tumör på lillhjärnan, som sjuåring och var färdigbehandlad året efter. I dag kämpar hon med depressioner och en trötthet som är svår att få bukt med. Hon har också smärtor i kroppen och en hörselnedsättning.
– Att vandra var en fantastisk upplevelse. Det var väldigt inspirerande att få testa sina gränser för att se vad jag klarade av, säger hon.
Adina Carlinger hamnade först i kontrollgruppen och fick hänga en vecka på spa. Hon badade på anläggningen varje dag och åt alla sina måltider i restaurangen.
– Det var en besvikelse att inte bli lottad till friluftsgruppen först, men det var lyxigt och skönt med spa, säger hon.
Såld på vildmarkslivet
När gruppen nu i somras samlades för en återträff fick Adina och de övriga spa-deltagarna också testa en hajk. De gjorde en vandring nära Höga Kusten-området, övernattade i tält och paddlade i havet. Vädret var fantastiskt och Adina blev helt såld på vildmarkslivet.
– Det var jättehäftigt. Det var så vackert hela tiden och jag kände mig så avslappnad, säger hon.
Innan studien har analyserats kan forskarna inte konstatera om friluftsliv gör några underverk.
– Vårt främsta mål var att se om det var genomförbart att göra en vildmarksvandring med den här gruppen, vilket vi nu har fått svar på. När resultaten har analyserats hoppas vi kunna se en om det finns en skillnad mellan grupperna, säger Miek Jong.
Men professor Miek Jong har ändå sina aningar om resultatet. Hon berättar att samtliga som deltog i den ursprungliga vildmarksgruppen har fortsatt vistas mer ute i naturen.
– Någon har börjat paddla kajak, en annan har tältat. En deltagare upptäckte att hen älskar att fiska, vilket personen har fortsatt med, säger hon.
